Förare
- Den här artikeln handlar om en framförare av ett fordon. För den äldre underofficersgraden, se förare (grad). För beskrivningar av klättringsleder, se förare (klättring).
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8f/Driver%2C_Driving_the_open_top_sports_car%2C_Rostov-on-Don%2C_Russia.jpg/250px-Driver%2C_Driving_the_open_top_sports_car%2C_Rostov-on-Don%2C_Russia.jpg)
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1d/Bundesarchiv_Bild_183-N0820-0026%2C_KAP_Bartow%2C_M%C3%A4hdrescherfahrerin%2C_Ernte.jpg/250px-Bundesarchiv_Bild_183-N0820-0026%2C_KAP_Bartow%2C_M%C3%A4hdrescherfahrerin%2C_Ernte.jpg)
Förare en person som framför ett fordon. Den som är anställd för denna syssla kallas ibland chaufför. Med järnvägen från mitten av 1800-talet och framåt kom lokförare som kör tågen. Med bilismen från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och framåt kom bland annat busschaufför och taxiförare (även taxichaufför). I flygplan kallas förare pilot.
Inom sjöfart används förare i namnet på ett antal behörigheter att framföra båtar och mindre fartyg:
- Förarintyg för fritidsbåt: svenskt intyg för förare av fritidsbåt, ingen formell behörighet krävs
- internationellt förarbrev för fritidsbåt: internationellt intyg som ger olika behörighet i olika länder; ger i Finland bland annat rätt att vara befälhavare på nöjesfartyg (för mindre fritidsbåtar behövs ingen behörighet)
- Förarbrev för hyresbåt: finländsk behörighet att vara befälhavare på fritidsbåtar i kommersiell trafik registrerade att transportera högst 12 passagerare
- Förarbrev: finländsk behörighet att vara befälhavare på mindre fartyg (bruttodräktighet under 100) i skyddade vatten, det vill säga områden som inte direkt är utsatta för sjögång från öppna havet annat än på begränsade sträckor i inre skärgård
- Förarbrev för fiskefartyg (A och B): finländska behörigheter för befälhavare på mindre fiskefartyg (klass I och II)