1 januari 1886 (enligt beslut den 17 april 1885) ändrades namnet från Tuna landskommun till Hälsingtuna landskommun (då stavat Helsing-Tuna).[1]
Den 23 november 1906 inrättades Åviks municipalsamhälle i ett område nära Hudiksvalls stad som var delat mellan Hälsingtuna landskommun och Idenors landskommun. Den 1 januari 1911 inkorporerades detta område i staden varvid municipalsamhället upplöstes.[2]
Den 1 januari 1954 överfördes från Hälsingtuna landskommun och församling till Delsbo landskommun och församling ett obebott område (Hallsta 2:7) omfattande en areal av 0,02 km², varav allt land. Samma datum överfördes från Hälsingtuna landskommun och Rogsta församling till Harmångers landskommun och församling ett område med 94 invånare och omfattande en areal av 0,433 km², varav 0,430 km² land.[3]
Den 1 januari 1955 överfördes till Hälsingtuna landskommun och församling från Forsa landskommun och Högs församling ett obebott område omfattande en areal av 0,04 km², varav allt land.[3]
Kommunen upphörde den 1 januari 1965 då den gick upp i Hudiksvalls stad. Hälsingtuna landskommun hade vid dess upplösning 3 279 invånare.[4] Sedan 1 januari 1971 tillhör området den nuvarande Hudiksvalls kommun.
Hälsingtuna landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 360,36 km², varav 341,73 km² land.[5] Efter nymätningar och arealberäkningar samt områdesöverföringar färdiga den 1 januari 1961 omfattade landskommunen samma datum en areal av 361,90 km², varav 345,21 km² land.[3]
^a Tätorten Hudiksvall var delad mellan Hälsingtuna landskommun (656 inv.) och Hudiksvalls stad (11 309 inv.)
Fotnoter
^ ( PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. 79-80. https://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1890-andra.pdf. Läst 16 november 2017 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
^Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 88
^ [a b c] ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 54 & 203-204. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 16 november 2017 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ ( PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 58 & 223. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 16 november 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 105. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 27. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 16 november 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.