Hokkien (språk)

Min-gruppens nio språk med hokkien i mörk grönt.

Hokkien (traditionell kinesiska: 福建話, förenklade kinesiska: 福建话, också chuanchew–changchew (泉漳片 / 泉漳片) är ett kinesiskt språk innan språkgruppen minnan. Språket används i provinsen Fujian i Kina, på Taiwan och i den kinesiska diasporan i Sydostasien.

Geografisk utdelning

Språket hokkien kommer ursprungligen från den södra del av provinsen Fujian. Den har spridit sig i takt med den kinesiska utvandringen och är som resultat ett starkt språk bland kinesisktalande invånare längs med Sydkinesiska havets kuster. Talare av hokkian bor i till exempel Guangdong, på Taiwan, i Malaysia, Singapore, Indonesien, Myanmar, Thailand, i Hongkong och på Filippinerna.

I Singapore pratar ca. 8,7% av befolkningen hokkien i hemmet. [1]

Referenser

  1. ^ ”Singapore Census of Population 2020, Statistical Release 1: Demographic Characteristics, Education, Language and Religion” (på engelska). Base. http://www.singstat.gov.sg/publications/reference/cop2020/cop2020-sr1/census20_stat_release1. Läst 4 juni 2024.