Gabriela Mistral

Gabriela Mistral

Irudi gehiago
Ahotsa
Bizitza
Jaiotzako izen-deiturakLucila de María Godoy Alcayaga
JaiotzaVicuña, 1889ko apirilaren 7a
Herrialdea Txile
HeriotzaHempstead (New York), 1957ko urtarrilaren 10a (67 urte)
Hobiratze lekuaTumba de Gabriela Mistral (en) Itzuli
Heriotza moduaberezko heriotza
Familia
AitaJuan Jerónimo Godoy Villanueva
Ezkontidea(k)ezkongabea
Familia
ikusi
  • Juan Miguel Godoy Mendoza (en) Itzuli (fraternal nephew (en) Itzuli)
Hezkuntza
HeziketaEscuela Normal № 1 de Santiago (en) Itzuli
Hizkuntzakgaztelania
Jarduerak
Jarduerakpoeta, diplomazialaria, irakaslea eta idazlea
Enplegatzailea(k)Columbia Unibertsitatea
Barnard College
Jasotako sariak
ikusi
  • Literaturako Nobel Saria  (1945)
    National Prize for Literature  (1951)
    Ohorezko Legioko zalduna Ohorezko Legioko zalduna
KidetzaSapphic Circle of Madrid (en) Itzuli
Izengoitia(k)Gabriela Mistral
Genero artistikoaolerkigintza
Sinesmenak eta ideologia
Erlijioakatolizismoa

gabrielamistral.uchile.cl
IMDB: nm1339546 Musicbrainz: b12c9c3c-f295-4ec8-8902-6f708153c7d3 Discogs: 1001389 Find a Grave: 7611795 Edit the value on Wikidata

Lucila de María del Perpetuo Socorro Godoy Alcayaga —ezagunagoa Gabriela Mistral goitizenaz— (Vicuña, Coquimbo, Txile, 1889ko apirilaren 7 – Hempstead, New York, Ameriketako Estatu Batuak, 1957ko urtarrilaren 10a) txiletar poeta izan zen. Bere burua 'eusko-amerindiar'tzat zuen, arbasoen aldetik eusko eta aimara jatorria zuenez.[1] Literaturako Nobel Saria eskuratu zuen (1945), eta hori lortzen lehendabiziko latinoamerikarra izan zen.

Bizitza

Irakaskuntzaren inguruan murgildurik eman zuen bizitza guztia: nekazari inguruetan irakasle, hasieran, eta erantzukizun handiagoko karguetan, ondoren. Horrela, parte-hartze zuzena izan zuen Mexikoko irakaskuntzaren antolakuntzan. Kontsul izan zen Napolin, Lisboan, Rio de Janeiron eta Los Angelesen, eta zenbait kargu bete zuen Nazioen Erakundean eta Nazio Batuen Erakundean.

Idatzi zituen olerkietan gehien erabiltzen zituen gaiak barne minak, izadia, lana, nekazarien miseria, emakumearen askatasuna eta haurtzaroa dira. Lehen idazlanean, Desolación (1922) olerki liburuan, ageri dira jadanik haren lan osoan aurkitzen diren gaiak, mina eta maitasuna. Gabriela Mistralek idatzi zituen beste poema bilduma aipagarri batzuk Sonetos de la muerte (1914, Heriotzaren hamalaurunak), Ternura (1924), Tala (1938), Selección de la autora (1957), Nubes blancas eta Lugar (1954, Lekua) dira.  v  1945ean Literaturako Nobel saria irabazi zuen.

Idazlanak

  • Sonetos de la Muerte (1914)
  • Desolación (1922)
  • Lecturas para Mujeres (1923)
  • Ternura (1924)
  • Nubes Blancas y Breve Descripción de Chile (1934)
  • Tala (1938)
  • Antología (1941)
  • Lagar (1954)
  • Recados Contando a Chile (1957)
  • Poema de Chile (1967, hilondokoa)

Erreferentziak

  • Artikulu honen edukiaren zati bat Lur hiztegi entziklopedikotik edo Lur entziklopedia tematikotik txertatu zen 2011/12/27 egunean. Egile-eskubideen jabeak, Eusko Jaurlaritzak, hiztegi horiek CC-BY 3.0 lizentziarekin argitaratu ditu, Open Data Euskadi webgunean.
  1. Palmira Oyanguren: «Gabriela Mistral Alcayaga: “La India Vasca”», Euskonews & Media, 230. zenbakia, 2003ko azaroa.

Ikus, gainera

Kanpo estekak

  • Joseba Aurkenerena: Gabriela Mistral, euskal odoleko olerkari txiletarra [1]
Autoritate kontrola
  • Wikimedia proiektuak
  • Wd Datuak: Q80871
  • Commonscat Multimedia: Gabriela Mistral / Q80871

  • Wd Datuak: Q80871
  • Commonscat Multimedia: Gabriela Mistral / Q80871


  • i
  • e
  • a
1901–1925
Sully Prudhomme (1901) • Theodor Mommsen (1902) • Bjørnstjerne Bjørnson (1903) • Frédéric Mistral / José Echegaray (1904) • Henryk Sienkiewicz (1905) • Giosuè Carducci (1906) • Rudyard Kipling (1907) • Rudolf Eucken (1908) • Selma Lagerlöf (1909) • Paul Heyse (1910) • Maurice Maeterlinck (1911) • Gerhart Hauptmann (1912) • Rabindranath Tagore (1913) • Romain Rolland (1915) • Verner von Heidenstam (1916) • Karl Gjellerup / Henrik Pontoppidan (1917) • Carl Spitteler (1919) • Knut Hamsun (1920) • Anatole France (1921) • Jacinto Benavente (1922)• W. B. Yeats (1923) • Władysław Reymont (1924) • George Bernard Shaw (1925)
1926–1950
Grazia Deledda (1926) • Henri Bergson (1927) • Sigrid Undset (1928) • Thomas Mann (1929) • Sinclair Lewis (1930) • Erik Axel Karlfeldt (1931) • John Galsworthy (1932) • Ivan Bunin (1933) • Luigi Pirandello (1934) • Eugene O'Neill (1936) • Roger Martin du Gard (1937) • Pearl S. Buck (1938) • Frans Eemil Sillanpää (1939) • Johannes Vilhelm Jensen (1944) • Gabriela Mistral (1945) • Hermann Hesse (1946) • André Gide (1947) • T. S. Eliot (1948) • William Faulkner (1949) • Bertrand Russell (1950)
1951–1975
Pär Lagerkvist (1951) • François Mauriac (1952) • Winston Churchill (1953) • Ernest Hemingway (1954) • Halldór Laxness (1955) • Juan Ramón Jiménez (1956) • Albert Camus (1957) • Boris Pasternak (1958) • Salvatore Quasimodo (1959) • Saint-John Perse (1960) • Ivo Andritx (1961) • John Steinbeck (1962) • Giorgos Seferis (1963) • Jean-Paul Sartre (sariari uko egin zion) (1964) • Mikhail Xolokhov (1965) • Shmuel Yosef Agnon / Nelly Sachs (1966) • Miguel Ángel Asturias (1967) • Yasunari Kawabata (1968) • Samuel Beckett (1969) • Aleksandr Solzhenitsin (1970) • Pablo Neruda (1971) • Heinrich Böll (1972) • Patrick White (1973) • Eyvind Johnson / Harry Martinson (1974) • Eugenio Montale (1975)
1976–2000
Saul Bellow (1976) • Vicente Aleixandre (1977) • Isaac Bashevis Singer (1978) • Odysseas Elytis (1979) • Czesław Miłosz (1980) • Elias Canetti (1981) • Gabriel García Márquez (1982) • William Golding (1983) • Jaroslav Seifert (1984) • Claude Simon (1985) • Wole Soyinka (1986) • Joseph Brodsky (1987) • Nagib Mahfuz (1988) • Camilo José Cela (1989) • Octavio Paz (1990) • Nadine Gordimer (1991) • Derek Walcott (1992) • Toni Morrison (1993)• Kenzaburō Ōe (1994) • Seamus Heaney (1995) • Wisława Szymborska (1996) • Dario Fo (1997) • José Saramago (1998)• Günter Grass (1999) • Gao Xingjian (2000)
2001–egun
V. S. Naipaul (2001) • Imre Kertész (2002) • J. M. Coetzee (2003) • Elfriede Jelinek (2004) • Harold Pinter (2005)Orhan Pamuk (2006) Doris Lessing (2007) • J. M. G. Le Clézio (2008) • Herta Müller (2009)Mario Vargas Llosa (2010) • Tomas Tranströmer (2011) Mo Yan (2012) • Alice Munro (2013) • Patrick Modiano (2014) • Svetlana Aleksievitx (2015) • Bob Dylan (2016) • Kazuo Ishiguro (2017) • Olga Tokarczuk (2018) • Peter Handke (2019) • Louise Glück (2020) • Abdulrazak Gurnah (2021) • Annie Ernaux (2022) • Jon Fosse (2023)
1: Ez zuten eman